Två likadana

Nämligen;

Liza Marklund - Sprängaren
Belinda Olsson - Gravidchock! Reporter erkänner

Jag tyckte mig inte ha några förväntningar alls, men ändå blev jag inte förvånad när det visade sig vara en dålig och en urusel bok. (I ordningen; Sprängaren, Gravidchock.)

Sprängaren var bara ganska grå och tråkig. Inget nytt, inget att hurra för. Det enda som fastnade var en ganska jobbig känsla av vanmakt över alla gamla sluskiga manliga tidningsreportrar. Det lyckades Marklund tydligen förmedla, så något bra fanns det allså.

2/5

Men Gravidchock. Om jag inte missminner mig är detta en krönikörs debutbok och jag måste verkligen be henne sluta leka riktig och fortsätta skriva krönikor. Detta var så dåligt att jag nästan blir upprörd över hur folk kan låta det tryckas utan att berätta för Olsson att hon kommer att gå en tidig författardöd till mötes. Eller att folk kommer gå i taket och rasa och bojkotta hennes krönikor. Men så kommer jag ihåg att jag befinner mig i Sverige där de enda som rasar är kvällstidningarna vilket råkar vara hennes arbetsplats. Så denna menlösa bok kommer glömmas och stå dammig på något bibliotek tills någon dum idiot som jag tar fram den och tänker "Ja! Den kanske jag ska läsa". Sedan skapas ett nytt blogginlägg om huruvida man får skriva sån skit, varför Olsson inte har utvecklat sitt språk sedan högstadiet och att det är så genomskinligt att hon försöker släta över sin obefintliga story och pekorala presensanvändande med alldeles för många könsord.

0/5

Nu vill jag läsa något bra.