Narniaböckerna läste jag när jag var liten och älskade dem. I förrgår behövde jag något lättsmält att läsa och tänkte att jag kanske skulle ta och göra en omläsning. Första boken färdig. Jag gillar fortfarande historien, magisk. CS Lewis skriver dock ganska barnsligt (det är ju faktiskt barnböcker) och jag har lite svårt att ha överseende med det denna gång.
Den här filmen såg jag i min ungdom och tyckte att den var fjantig redan då. Men så såg jag den igårkväll och insåg genast att det var lite nostalgiskt ändå. Så jag höjde betyget.
Nu får det vara nog med Agatha Christie ett tag. De är ganska tråkiga ändå. Samma, samma, samma sak om och om igen. Droppen kom när polisen himlade med ögonen och funderade på om miss Marple ändå inte var lite knäpp i bollen.
Roligare och bättre tanke än utförande. Var säkert mycket spännande om man tittade på serien när den gick på TV och slaviskt följde dessa när de släpptes mellan säsongerna. Men att titta på 10x4min små snuttar av rebellerna på New Caprica när man har en hel säsong 3 väntandes på att bli sedd, är det inte lika upphetsande.
Efter säsong två kommer filmen om vad som hände Pegasus innan de stötte på Galactica, Razor. Bra film som förklarar bla Cain. Fin lesbisk tvist som faktiskt var ganska oväntad. Fungerar inte som fristående film.
En film som skulle kunna ha blivit bra om den bara löpte linan ut med den kontrollerande maken. Det är inte så lätt att lämna. Över huvud taget fanns det många frågetecken filmen igenom.
Zombiefilmer gränsar till katastroffilmer och de senare är ju en klar favorit i mitt filmhjärta så att jag skulle gilla denna kanske inte var helt otippat. I slutet tappar den något.
Jag gillar äventyr och pusselläggande. Men detta gick lite väl över styr. Stegen och lösningarna i gåtan var ofta alldeles för fantastiska för att kännas ens det minsta trovärdiga, vilket jag många gånger kan tolerera men här var historien inte ens särskilt medryckande.
Fastän det nästan blåser storm utanför mitt öppna fönster kan jag för mitt liv inte framkalla minsta skräckkänsla. Det som skulle vara skrämmande i denna film vara bara konstigt och banalt, "spring ifrån vinden!" Haha. Nästan i klass med Day After Tomorrows "spring ifrån kylan!".
Jag gillar fortfarande BG men jag kan tycka att denna säsong blev lite väl mycket fokus på människor och lite väl lite på Cylons och rymden. Detta hämtar sig dock i slutet av säsongen. Nu dags för Razor!
Ecce Homo såg jag när den var ny. Nu tvingade jag med mig mor och far för att se den igen. (Man måste passa på när det kan tänkas vara något som intresserar dem) Denna gång hade vi guide, tjoho! Guidning är alltid bättre än gå själv. Jag gillar fortfarande Ecce Homo och In Hate We Trust passade väl ihop med EH. Bra gjort av Sveriges mest homofientliga stad (samt näst mest frikyrkliga) att ha guts nog att plocka in dem. Vad jag förstått har det blivit ramaskri (Jesus med en naken penis! Huvvaligen!).
Nördiga som vi är var premiären en självklarhet. Filmen var som ett långt X-files avsnitt utan konspirationer och aliens. Bra men jag hade väntat mig något mer. Jag menar det är ju ändå en film av kanske världens bästa TV-serie. S och M:s självklara förhållande kändes också bra. Från noll till hundra på ett uppehåll. Yeay!
Senaste gången jag läste Agatha Christie måste ha varit någon gång på mellan- eller högstadiet. Och som jag slukade dem då. Den senaste tiden har jag köpt på mig lite sådana böcker till mitt bibliotek för framtida återläsning. Denna första bok läste jag förra veckan. Det var precis som jag föreställt mig att läsa dessa deckare igen. En återblick till mitt förflutna bokintresse. Det enda jag märker nu som jag inte tänkte på då är det otroligt enkla och avklädda språket, inga krusiduller här inte. Ett mord presenteras. Dialoger människor emellan, några hmm, aha från detektiven och vips, en snirklig lösning!
Min vana trogen att se/läsa klart något jag påbörjat fick prövas rejält när vi såg denna film. A ville stänga snabbt och då gillar han ändå romantiska komedier. Inte en favorit.
Star Wars har landat i Höga Kusten! Om man faktiskt befinner sig där med jämna mellanrum kan man inte missa denna utställning av filmrekvisita och dylikt. En av de där sakerna som är roligt att ha gjort men kanske inte lika roligt att göra.
Jag har varit mycket hemma hos mamma och pappa i sommar och av någon anledning blir det alltid Beck-maraton. Jag är inte särskilt mycket för att ffa recensera Beck så det blir helt enkelt en radda betyg istället.
